En introduktion till psykologisk trygghet

Vad innebär psykologisk trygghet egentligen? Och hur kan vi bli bättre på att främja det? Läs experten Tor Wennerbergs artikel om psykologisk trygghet!

Psykologisk trygghet i arbetslivet är något som det pratas mycket om idag, men vad menas egentligen med det? Den stora uppmärksamhet som begreppet har fått på senare år har att göra med dess roll som nyckelingrediens i mänskligt samarbete, och med de samband som forskningen visar finns mellan å ena sidan psykologisk trygghet, och å andra sidan organisationers effektivitet och måluppfyllelse, innovationsförmåga och medarbetarengagemang. Låt oss titta närmare på vad psykologisk trygghet är och varför detta tillstånd har så stor betydelse för mänskligt samarbete.

Dra full nytta av gruppens kollektiva intelligens

Vi människor är gruppvarelser mer än något annat, med en fantastisk förmåga till organiserat samarbete inriktat på gemensamma mål. Vår mänskliga psykologi är i hög grad uppbyggd på, och kretsar kring, just vår kapacitet för samarbete – med början i det grundläggande faktumet att vi människor kan tänka tillsammans, som ett ”vi”.

psykologisk trygghet i grupp health competence.jpg Men det betyder inte att grupper fungerar väl och blir verkligt effektiva tillsammans av sig själva, per automatik. Tvärtom finns det inbyggda hinder som försvårar mänskligt samarbete, och dessa hinder behöver vi tillsammans avhjälpa för att skapa välfungerande arbetsgrupper och organisationer, som möjliggör för oss att dra full nytta av vår kollektiva intelligens.

För hög effektivitet och innovationsförmåga

Vi kan uttrycka det så att vi har relativt lätt att få till en första grundnivå av samarbete, som fungerar någorlunda väl. Det är det som gör att så många organisationer över huvud taget klarar sig från en dag till nästa. Utmaningarna infinner sig när vi vill ta ett samarbete till nästa nivå, och skapa en organisation som präglas av hög effektivitet och innovationsförmåga, liksom av en hög grad av motivation och arbetstillfredsställelse hos organisationens medarbetare och chefer.

Ett gruppklimat av reducerad mellanmänsklig risk

För att kunna ta steget mot nästa nivå av fördjupat samarbete och bli en mer kollektivt intelligent arbetsgrupp eller organisation, behöver vi tillsammans åstadkomma ett gruppklimat av reducerad mellanmänsklig risk. Det är just detta, en minskad social risknivå, som menas med psykologisk trygghet. Begreppet psykologisk trygghet definieras i forskningen som ett grupptillstånd som innebär att gruppen upplevs som ”tillräckligt trygg för mellanmänskligt risktagande”.

I ett psykologiskt tryggt sammanhang vågar vi ta risken att säga vad vi tycker och tänker, att föra in obekväm information, att erkänna misstag eller be om hjälp, eller på andra sätt ta tydlig plats som medlemmar i gruppen.

Våga hantera och främja olikheter

Den stora utmaningen i allt gruppsamarbete handlar just om att gruppen behöver få tillgång till så mycket relevant information som möjligt, och kunna använda den kreativt. Informationen behövs för att gruppen ska kunna lösa sina uppgifter och nå sina mål, för att den ska förstå både sin omvärldskontext och sina egna förutsättningar. Vi behöver med andra ord få in många olika perspektiv, och kunna och våga tycka och tänka olika, om vi ska kunna utveckla vårt samarbete och tillsammans nå våra mål.

Men just här ligger utmaningen. För att grupper ska få tillgång till mycket information, få in en mångfald olika perspektiv, behöver nivån av upplevd mellanmänsklig risk reduceras. Vi människor har svårigheter med att hantera ”olikhet”, att vara oense med varandra. Vi har en stark tendens att ta olikheter personligt, och att inte tycka om när våra tankesätt utmanas. Rädslan för avvisande och negativa reaktioner från andra gör därför att vi alla tenderar att undvika olikhet. Klimatet blir alltför passivt och försiktigt artigt; tystnadsskapande hierarkier cementeras i stället för att konstruktivt utmanas.

Psykologisk trygghet som räddar liv

Det var just detta som psykologen Amy Edmondson, pionjär och nestor inom forskningsfältet psykologisk trygghet i arbetslivet, kunde visa i en artikel som publicerades redan för tjugofem år sedan: nämligen att psykologiskt trygga akutteam inom sjukvården har bättre vårdresultat och räddar fler liv än psykologiskt otrygga akutteam.

I ett psykologiskt tryggt akutteam är vården ett gemensamt ansvar för teamet. Enskilda medlemmar är inte rädda att bli ensamma med ansvaret för begångna misstag. Misstag och fel betraktas dessutom som viktig information som teamet måste dra gemensam lärdom av, så att dess kunnande utvecklas. Med andra ord kommer informationen in i systemet, eftersom tröskeln för att rapportera misstag och fel är låg.

akut sjukvård psykologisk trygghet.jpg I de psykologiskt otrygga akutteamen, däremot, fann Edmondson en utbredd rädsla för att erkänna misstag, för att be om hjälp, eller för att ifrågasätta överordnades omdömen och ordinationer. Det otrygga gruppklimatet resulterar i sämre vård, fler misstag och uteblivet lärande, i kombination med lägre engagemang och arbetstillfredsställelse.

Graden av inkludering och tillhörighet i en grupp

För oss människor innebär det alltid ett existentiellt risktagande att ingå i och ta plats i en grupp. Vi är ytterst känsliga för hur andra ser på och uppfattar oss. Vi förhåller oss alltid, både medvetet och omedvetet, till risken att bli avvisade, i värsta fall exkluderade och bortstötta. På grund av vår evolutionära utvecklingshistoria är denna sociala risk – som i socialpsykologin benämns the social evaluative threat (det sociala utvärderingshotet) risken att bli negativt bedömd av omgivningen – förknippad med de starkaste ångestkänslor.

Under hundratusentals år av jägar-samlar-liv på den afrikanska savannen, mänsklighetens ursprungliga hem, var gruppgemenskapen det enda som stod emellan den enskilda människan och tillvarons alla faror. Utan sin grupptillhörighet hade hon ingen chans att klara sig mot rovdjur på ständig jakt efter föda. Därför tenderar vi människor, innan en tillräcklig grad av psykologisk trygghet har utvecklats, att vara vaksamma på vår grad av inkludering och tillhörighet i en grupp och att göra vad vi kan för att minska risken att bli bortstött.

Första steget mot psykologisk trygghet – att förstå varför

Det första steget mot att skapa psykologiskt tryggare grupper och organisationer är att förstå varför vi behöver göra det. Det är när vi förstår den djupare meningen med att göra någonting som vi blir motiverade att verkligen gå till handling.

Den som har en ledarroll kan hjälpa sin grupp att få syn på att den faktiskt själv har makten att förändra sitt samarbetsklimat. Med en fördjupad förståelse för kopplingen mellan minskad mellanmänsklig risk och stärkt kollektiv intelligens och högre arbetstillfredsställelse blir vi medvetna om att det psykologiska klimatet behöver vara ett gemensamt ansvar i gruppen. Inte minst kan vi minska den sociala risknivån genom att bestämma oss för hur vi ska kommunicera med varandra.

På det sättet kan grupper minska den mellanmänskliga friktionen samtidigt som de ökar den intellektuella friktionen – just det kombinerade tillstånd som utmärker goda mänskliga samarbeten.

Vill du veta mer om psykologisk trygghet? Ta del av vårt senaste livewebinar "Psykologisk trygghet - Nyckeln till framgångsrika team" (60 min) där Tor Wennerberg föreläser i ämnet tillsammans med ledarskapscoachen Karolina Edler.

Fördjupa dina kunskaper ytterligare i Tor Wennerbergs senaste bok "Rädda organisationen". Den kan du beställa antingen här via Adlibris eller direkt via Tors hemsida.