Liv Svirsky
2023-12-22
Knepen som skingrar mörka tankar under ledigheten
Få tips på hur du själv kan tänka, eller som närstående hjälpa någon som känner sig nedstämd eller ensam under julledigheten.
Större högtider och helger är ofta förknippade med höga förväntningar. Många har traditioner som ska infrias, maten ska vara lite extra, stämningen bör vara på topp och firandet ska ske med nära och kära. En härlig stund för många! Men för den som inte känner att det är förväntningar som går att leva upp till kan dessa dagar i stället bli väldigt plågsamma. Ensamhet och utanförskap kan bli påtagligt. Men det finns några saker som du som känner olust inför de tillfällen kan tänka på och även sådant du som närstående kan göra för att underlätta.
Sök sammanhang där du kan ingå
För den som brukar tycka att de här tillfällena på året är tuffa kan det vara klokt att försöka planera dem i tid. Det kan kännas avigt då man kanske helst av allt inte vill tänka på dem, men med lite planering kanske det kan gå bättre. Kan du hitta ett sammanhäng där du kan få ingå? Törs du bjuda in dig själv eller ta initiativ till ett gemensamt firande? Ofta tänker man att det ska mötas av ett negativt svar men lika ofta sker faktiskt motsatsen och initiativet uppskattas.
Hitta meningsfulla alternativ
Vill man undvika firandet finns också vägar att gå. Många som har möjlighet väljer att arbeta på dessa helger för att på det slippa undan firandet. Andra väljer att engagera sig i någon ideell verksamhet just för att själva slippa ensamheten och i stället bidra till något som känns meningsfullt för fler. På många håll i landet arrangeras firanden dit alla som önskar är välkomna och det kan för många visa sig bli värdefulla stunder och början på nya relationer och traditioner.
Råd till dig som är närstående
Lider man av nedstämdhet redan innan kan de här perioderna naturligtvis bli tuffa. Kontrasterna mellan omgivningens förväntningar och det egna måendet blir extra skarpa och risken finns att måendet försämras. Det kan väcka oro hos den som står bredvid och är osäker på hur man bäst hjälper till och är ett stöd.
Som närstående kan du tänka på att finnas där. Bjud in till samtal och aktiviteter. Det behöver inte vara storslaget, kanske räcker det att bara vara tillsammans. Det kan handla om att titta på TV, sitta bredvid varandra och läsa var sin bok, lösa korsord tillsammans eller kanske gå en promenad. Försök att inte ställa krav utan bara vara tillåtet inbjudande. Du är inte den som ska bota din anhörige eller lösa hens problem, men din närvaro kan betyda mycket på vägen mot att må bättre.
Förbered en krisplan
Har din anhörige en vårdkontakt kan det vara klokt att inför sådana här tillfällen tillsammans göra upp en så kallad krisplan där man tydliggör exakt vem man ska kontakta om det skulle behövas. Krisplaner brukar vara en trygghet både för den som själv mår dåligt och för de som finns i närheten. Blir du riktigt orolig för din närstående som mår dåligt vet du då vart du ska vända dig.
Vid stark oro
Om du känner stark oro för en närstående som mår dåligt, oavsett om det är någon som mått dåligt länge och redan har kontakt med vården eller någon som nyligen börjat må dåligt, kanske du behöver agera. Det bästa är då att vända sig till den akuta psykiatrin på den ort där ni befinner er. De kan hjälpa er att avgöra om de är rätt instans eller om det finns andra som passar bättre att vända sig till.
Vi kan alla hjälpas åt
Det är lätt hänt att ansvaret faller på den som inte känner en tillhörighet de här dagarna att själv försöka göra det bästa av situationen. Men ju fler vi är som hjälps åt desto bättre. Fundera gärna på de du har runt dig. Finns där någon som du tror känner sig ensam när högtider närmar sig? Har du själv en gemenskap som du tillhör? Finns det en extra plats kring ert bord till vilken den som är ensam kan välkomnas? Att bjuda in en till person kanske förgyller ert redan trevliga firande, och att veta att man dessutom välkomnat någon som känner sig ensam in i en gemenskap brukar kännas värdefullt för alla.
Artikeln är skriven av vår hälsoexpert på uppdrag av Länsförsäkringar.
Författare: Liv Svirsky