Magnus Hellman Driessen

2024-05-13

Håll dig frisk – drick vatten

Vatten är bra för kroppen, men på vilket sätt? Och hur mycket bör du dricka? Hälsoexperten Magnus Hellman ger svar i sin artikel!

De flesta vet att kroppen inte mår bra av uttorkning. Men nya forskningsrön fördjupar den här insikten och har tittat på svåra åkommor som du kan öka skyddet mot, bara genom vanligt vatten. Så, dricker du tillräckligt? Fortsätt läs och ta reda på det.

Människan består av vatten

Vi människor består till stor del av vatten och en stor del av vår överlevnad har handlat om att kunna återställa vätska i våra kroppar. En vuxen människa består av ca 55–60 procent vatten medan en nyfödd bebis består av så mycket som 75 procent vatten. Du har säkert hört att blod innehåller mycket vatten, men visste du att din hjärna och hjärta består av nästan 3/4-delar vatten? Till och med ditt skelett, som kanske inte känns särskilt vattenrikt, består av ca 30 procent vatten.

Vattnets funktion i kroppen

Man kan ju tycka att med allt detta vatten i kroppen så borde vi ju inte behöva dricka så mycket. Men det måste vi. Vattnets funktioner i kroppen är många. Det behövs för bland annat att reglera kroppstemperatur, det fungerar som smörjmedel och stötdämpare i leder samtidigt som det förser både hjärna och ryggmärg med näring.

Får vi i oss för lite vätska och blir uttorkade så medföljer symtom såsom trötthet, sämre humör, minskat blodtryck, sämre motorik och kognitiv förmåga1. Vi förlorar vätska genom svett, utandning, avföring och urin och vi måste ersätta förlusterna för att kroppen ska må bra.

Vasopressin – reglerar återupptag av vätska

Det finns ett hormon som heter vasopressin, det kallas även ADH. Detta hormon reglerar vatten- och saltbalansen i kroppen och frisätts när kroppen behöver spara vätska vid vätske- eller blodförlust, eller när salthalten i blodet blivit för hög. Ny forskning visar att högre halter av detta hormon i blodet verkar korrelera med en ökad risk för en rad allvarliga sjukdomar- och hälsotillstånd såsom diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar, blodfettsrubbningar men även njursvikt(2). Viss forskning pekar även på att högre halter av vasopressin kan kopplas till havandeskapsförgiftning hos gravida (3).

Hur mycket behöver jag dricka?

Ja, dels får vi i oss vätska från maten vi äter med. Ca 1/5-del av vårt dagliga intag kommer från mat. Den totala mängden måste utgå från din kroppsvikt, vad du gör och vilket klimat du befinner dig i. Rekommendationerna ligger på 2,5–3,7 liter per dygn för män medan motsvarande siffra för kvinnor är mellan 2–2,7 liter vatten(1).

Vatten, åh underbara vatten

Så betyder detta att jag genom att dricka mer vatten minskar risken för massa sjukdomar?

Ja, ny forskning tyder på det. Så redan på 1600-talet var de något på spåren när de drack mineralrikt vatten från brunnen vilket de kallade ”dricka brunn”. Men dagens kranvatten går precis lika bra. Så fyll vattenflaskan så dricker vi oss mot en bättre hälsa!

 

Referenser

1. Popkin BM, D'Anci KE, Rosenberg IH. Water, hydration, and health. Nutr Rev. 2010 Aug;68(8):439-58. doi: 10.1111/j.1753-4887.2010.00304.x. PMID: 20646222; PMCID: PMC2908954.
2. Tasevska I, Enhorning S, Persson M, Nilsson PM, Melander O: Copeptin predicts coronary artery disease cardiovascular and total mortality. Heart 2015;102:127-132.
3. Tuten A, Oncul M, Kucur M, Imamoglu M, Ekmekci OB, Acıkgoz AS, Cebe FS, Yesilbas C, Madazlı R. Maternal serum copeptin concentrations in early- and late-onset pre-eclampsia. Taiwan J Obstet Gynecol. 2015 Aug;54(4):350-4. doi: 10.1016/j.tjog.2013.10.045. PMID: 26384049.

___________

Artikeln är skriven av experten på uppdrag av Länsförsäkringar.

Foto: Magnus Hellman Driessen