2023-12-15

Ätstörningar i juletid – så kan du stötta och underlätta

Julen kan vara en svår tid för de som kämpar med en ätstörning, men även för närstående. Läs vår intervju med Klara Edlund som är psykolog, forskare och specialist inom ätstörningar.

Julen kan vara en svår tid för de som kämpar med en ätstörning, men även för närstående. Det kan till exempel handla om oro och ångest inför de stundande helgerna, som ofta innebär sociala sammanhang och där maten är central. Klara Edlund är forskare, psykolog och specialist inom ätstörningar. I en intervju förklarar hon mer om vad man kan göra för att förstå och stötta dem som behöver det.

Vad innebär egentligen en ätstörning?

– En ätstörning innebär en överdriven upptagenhet av kropp, vikt och utseende som blir en central del av det personliga värdet. En vanlig missuppfattning är att det går att se om någon är drabbad. Ätstörningar är oftast osynliga men allvarliga tillstånd. Det är viktigt att förstå att de allra flesta som lider av en ätstörning har normal- eller hög vikt, och att det är något som är viktigt att belysa och prata mer om.

Hur kan jag märka att någon i min närhet lider av ätstörningar?

– Det är inte helt enkelt att uppfatta om en person lider av en ätstörning. Men sådant som man kan vara uppmärksam på är om en person förändrar sitt beteende, exempelvis drar sig undan mer än vanligt, verkar trött eller förändrar sitt sätt att äta eller träna.

Varför är just julen en svår tid vad gäller ätstörningar?

– Våra vardagsrutiner förändras ofta under julhelgerna. Vi har jullov och lediga dagar, vilket i sig kan vara väldigt skönt, men förändrade rutiner kan också medföra att utrymme skapas för ohälsosamma beteenden. Dessa kan ta längre tid att upptäcka när vardagen inte är som den brukar. Många äter på ett sätt under julen som vi inte gör under resten av året, alltifrån dignande julbord till julbak och glögg. För många innebär helgerna även sociala sammanhang med släkt och vänner, där det alltför ofta förekommer kommentarer om vad vi har på tallriken och även kring vårt utseende. Detta kan upplevas som triggande för ätstörda beteenden.

Vad kan man göra för att hjälpa någon med ätstörning?

– Man kan börja med att se om det går att hålla fast vid vissa vardagsrutiner även under helgerna. Här tänker jag främst på att äta regelbundet och tillräckligt, och att gärna äta tillsammans. Att äta regelbundet är en grundbult för att kunna bli fri från en ätstörning. Det är också bra att fråga personen om det finns något som den vill ha hjälp med och om du i så fall får hjälpa till. Som närstående kan det också vara bra att se till att alla sitter tillsammans och äter vid bordet, eller att inte tillåta de anpassningar som den drabbade önskar, även om det kan låta tufft. Ätstörningar innebär starka krafter som kan kännas skrämmande även för den som står bredvid. Och det kan vara hjälpsamt att be om hjälp, även för sig själv som närstående.

Hur ska man som närstående kommunicera?

– Som närstående till en person med ätstörningar tycker jag att du ska sätta ord på det du ser och det som du oroar dig för. Ställ öppna frågor. Stanna kvar och lyssna på svaren. Fråga om det finns något du kan göra, men också om personen får tillräckligt med hjälp. En enkel fråga kan öppna dörren för att någon ska våga be om hjälp.

Vad ska man inte göra?

– Det handlar om att aldrig kommentera någon annans, eller sin egen, vikt eller utseende. Kommentera inte heller hur, vad, eller hur mycket andra äter eller har på tallriken. Inte heller hur mycket du ätit eller hur mätt du blivit. Vill du ge någon en komplimang - välj den med omsorg och se till att det handlar om annat än utseende.

Finns det några vanliga missuppfattningar?

– Ja, det finns många. Det vanligaste är nog att ätstörningar bara drabbar unga flickor med mycket låg vikt. Det stämmer inte, men verkar vara en seglivad myt. En annan vanlig uppfattning är att ätstörningar inte är allvarliga om personen har normal- eller hög vikt. Den missuppfattningen kan leda till att personer som behöver hjälp inte söker hjälp, eftersom de inte tror att de har en “riktig ätstörning”. Jag vill gärna ta chansen här att betona att det går att bli fullt frisk från en ätstörning. Det finns effektiv behandling att få, och ju snabbare man kommer i behandling, desto bättre är prognosen för fullt tillfrisknande.

Har du problem med mat, ätande, vikt, träning, och utseende? Misstänker du att någon i din närhet har det? Be om hjälp. Det finns svar att få på frågor och funderingar, och det finns effektiv hjälp för ätstörningar.

Här kan du läsa mer och om du vill komma i kontakt med Klara: www.drklaraedlund.se 
Här finns mer information om ätstörningar och vägar för att söka hjälp: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/ 

___________

Klara Edlund är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, klinisk handledare i KBT och docent i psykologi. Artikeln är skriven av experten på uppdrag av Länsförsäkringar.

Foto: Klara Edlund