Ska man fasta eller äta på fasta tider?

Helt plötsligt har en del vänner och arbetskamrater slutat äta på normala mattider. Ett långt matuppehåll ska tydligen främja en rad viktiga processer inne i kroppen, men stämmer det verkligen?

Att kontrollera sin kost

Att ändra vad och hur man äter är exempel på förändringar som ligger nära till hands för många som vill göra något åt sin hälsa – att alltså kontrollera kosten på olika sätt.

Visst, ur hälsosynpunkt är det bra med en förändring om den innebär att du börjar äta mer grönsaker och fullkornsprodukter, samt mindre rött kött och chark. Men spelar det verkligen så stor roll när vi äter?

Så svarar kroppen

Våra kroppar är gjorda för att klara av tuffa förhållanden som svält. Vi kan lagra en i stort sett obegränsad mängd energi i form av fett i fettväven på kroppen som kan användas som energi mellan måltider. I levern har vi ett lager av kolhydrater som kan brytas ner till socker och frisättas till blodet för att används av hjärnans celler till exempel under natten då vi sover. Skulle lagret i levern ta slut har vi dessutom ett tillförlitligt reservsystem för att skapa socker i levern från andra näringsämnen.

Även i våra muskler finns ett lager av kolhydrater som gör att vi kan utföra ett tufft träningspass (eller fly från ett vilt djur) före frukost. Vi kan även lagra annat som är viktigt för oss, som fettlösliga vitaminer. Efter en sommar med utevistelse har vi ett helt lager av D-vitamin som räcker i ungefär fyra månader. Lagret räcker mest sannolikt ännu längre eftersom vi även får i oss D-vitamin via maten vi äter.

Vad händer i kroppen?

Varje gång vi äter tas all energi upp av blodet. Den transporteras sedan till alla kroppens celler. Överskottet lagras för senare användning. När kolhydratslagren är fulla byggs de kolhydrater som inte används eller får plats att lagras om till fett.

Vi kan inte lagra protein, så även proteiner i överskott byggs om till fett. Fett vi äter, samt fettet vi har byggt från kolhydrater och proteiner, lagras sedan i fettväven. Alla dessa processer sker automatiskt och är helt avgörande för att vi ska överleva en kortare, eller längre, tid utan mat – till exempel vid fasta.

Bara för att vi överlever fasta och svält betyder det inte automatiskt att det skulle vara nyttigt. För den som är frisk och normalviktig saknas det i dag vetenskapliga studier som visar att fasta i sig skulle ge ytterligare hälsoeffekter.

För viktens skull

Stora vetenskapliga sammanställningar visar att personer med övervikt eller fetma som ägnar sig åt periodisk fasta (att endast äta under vissa av dygnets timmar) uppvisar förbättrad hälsa.

Orsaken till det verkar snarare bero på själva viktnedgången än på vilka tider personerna åt på, eftersom fasta för många är ett effektivt sätt att minska intaget av energi. För viktens skull spelar det alltså ingen roll när man äter, men många upplever att de mår bra och kan minska sitt småätande om de fokuserar på att äta tre ordentliga måltider varje dag.

Så att äta mat på fasta tider verkar vara ett bra recept att hålla sig till, medan hälsofördelarna med att fasta är mer oklara!

________________________

Artikeln är skriven av våra hälsoexperter på uppdrag för Länsförsäkringar.