Så påverkas vi av ljud och musik

Forskning visar att ljud påverkar vårt mående en hel del. I denna artikel förklarar Gabriella Svanberg mer om vilka ljud som ger bra effekt på både hjärna och kropp.

Finns det något vackrare än naturens ljud av regn, vågor eller till exempel fågelsång? Kanske är det inte heller så förvånande att det finns studier som visar att de har en lugnande effekt? Det är faktiskt så att vi har en inneboende attraktion till naturliga miljöer, den så kallade biophiliska responsen.

Ja, ljud spelar en kritisk roll i vårt dagliga liv och har betydande effekter på vår psykiska och fysiska hälsa. Studier visar att det påverkar både humör, känslor, fysiologiska responser och kognitiv prestation. Men vad är de vetenskapliga mekanismerna bakom detta och kan det vara sant att det finns viss musik som är mer avslappnande än annan musik?

Vi är ständigt omgivna av ljud och dess påverkan på vårt välbefinnande är ett hett ämne. Vissa individer har en högre känslighet för ljud. De kan bli trötta snabbare i bullriga miljöer och bli mer berörda av vissa ljud och strukturer. Är du en person som sitter stilla när du går på konsert eller kan du bara inte motstå att röra lite på dig? Olika musik aktiverar olika delar av kroppen. Viss frekvens och ton aktiverar bara huvudet, medan annan musik aktiverar både huvud och kropp.

1 – Vitt brus för sömn

Ljud kan både störa och förbättra sömnen beroende på dess natur och kontext. Forskning visar bland annat att vitt brus kan maskera störande bakgrundsljud och främja en stabil sömn. Vitt brus är en form av brus där alla hörbara frekvenser är närvarande med samma intensitet. Det är som en konstant ljudmatta som maskerar plötsliga ljudvarianter, vilket kan förhindra uppvaknande. Studier i Sleep medicine visade att vitt brus hjälpte deltagarna att både somna snabbare och det förbättrade sömnkvaliteten.

2 – Fokus och koncentrationsförmåga

Ljud kan dessutom påverka vår förmåga att koncentrera oss och vara produktiva. Även här är vitt brus omtalat. Genom att det maskerar distraherande ljud och skapar en jämn ljudmiljö blir det lättare att koncentrera sig. Studier visar också att det stabiliserar våra hjärnvågor vilket också kan förbättra vår koncentration och produktivitet.

3 – Musik för minskad stress

Vissa ljud och musik aktiverar det parasympatiska nervsystemet. Det sänker tempot i vår andning, gynnar hjärtfrekvensen och sänker blodtrycket. Speciellt långsamt tempo och lugnande harmonier sänker hjärtfrekvens och blodtryck.

Neuroforskare i Storbritannien hävdar nu att de hittat en låt som lindrar stress och lugnar våra själar mer än någon annan. Låten heter Weightless och är skapad av engelska ljudterapeuter och popgruppen Marconi Unions i syfte att vara just avslappnande – och det funkar! Vetenskapliga studier, bl.a. utförda av Mindlab International, visar att låten faktiskt lindrar stress och minskar ångestnivåerna med upp till 65 procent.

Låten är noggrant komponerad med en takt som börjar på 60 slag per minut och gradvis minskar till 50 slag per minut för att hjälpa till att sänka lyssnarens hjärtfrekvens. Den innehåller dessutom harmonier och rytmer som är utformade för att främja entrainment, det vill säga en process som synkroniserar lyssnarens hjärnvågor. Och ja, lyssnarnas hjärtfrekvens, blodtryck och andningsfrekvens sänktes.

4 - Höj humöret och motivationen

Musik i allmänhet aktiverar många områden och nervceller i hjärnan. Inte minst i vår frontallob som får jobba aktivt, då vi konstant gör gissningar och förutspår vilken ton som ska komma härnäst. Har vi rätt aktiveras belöningscentra och dopamin utsöndras. Har vi fel men blir positivt överraskade får vi samma reaktion.Även signalsubstanserna serotonin och oxytocin flödar av viss musik. En lagom balans mellan det förutsägbara och det överraskande sägs vara en nyckel. Musik ska vara förutsägbart, men inte tråkigt. Musikens frisättning av dessa "må-bra" hormoner kan alltså ha direkta positiva effekter på ditt humör.

5 - Främja lärande och minne

Bakgrundsmusik kan förbättra kognitiv prestation och inlärning. Studier har visat att klassisk musik kan förbättra kortvarig inlärning och minne hos vissa individer. Även ”binaurala beats”, som uppstår när två olika frekvenser spelas i vardera öra och hjärnan uppfattar en tredje ton. Detta har visat sig kunna påverka hjärnvågor och kan hjälpa till med vårt lärande.

Forskning på detta område fortsätter att växa, och framtida studier kommer säkerligen att avslöja ännu fler sätt på vilka ljud kan användas för att främja hälsa.

___________

Artikeln är skriven av Gabriella Svanberg på uppdrag av Länsförsäkringar.