Gabriella Svanberg
2022-04-29
Må bättre genom att bli mindre känslostyrd
Vår expert Gabriella Svanberg ger dig fem verktyg kring hur du kan träna din hjärna så att du agerar utifrån vad du vill uppnå snarare än att låta dina känslor styra.
Känslor, dessa underbara känslor på gott och ont. De fyller oss med bubblande passion, glädje och nyfikenhet men också med skam, rädsla och oro. De har i syfte att guida oss genom livet, men ibland händer det att de guidar de oss fel.
Hur kan du träna din hjärna så att du agerar utifrån vad du vill uppnå snarare än att låta dina känslor styra? Hur kan du bli mer psykologiskt flexibel och mindre känslostyrd?
1 – Träna upp din stoppknapp
För att kunna förändra ett beteende behöver vi först och främst stanna upp. Utan en stoppknapp går vi på autopilot och risken är stor att känslorna guidar oss fel. Att följa sina känslor blint utan förnuft kan leda till både beroenden, trassel och onödiga undvikanden.
Meditation är ett bra sätt att öva upp denna förmåga på. Testa gärna att stanna upp lite då och då i vardagen, ungefär som när du trycker på pausknappen under en film.
2 – Träna upp din metakognition
När du stannat upp är det dags att källkritiskt granska ditt mentala tjatter. Bli medveten om att du är medveten och lär dig betrakta dina tankar, känslor och impulser. Fråga dig själv vad det är som faktiskt pågår. Sätt gärna en etikett på din tanke, till exempel ”nu har jag tankar om att min chef tycker att jag är värdelös”, ”nu har jag självkritiska tankar” eller ”nu har jag en känsla av eufori och kraft och vill gå in och säga upp mig”.
Genom att notera innehållet och sätta ord på det aktiveras frontalloben och hämmar amygdala, känslohjärnan.
3 – Träna upp din acceptans
Vi människor är programmerade med känslor som ska trigga vårt biologiska larm och ge oss impulser att agera. Precis som ett brandlarm i köket kan gå på när vi steker pannkakor kan vårt biologiska larm gå på vid både äkta och falskt larm. I stället för att bli arga och förtvivlade när larmet går på kan vi lära oss att acceptera och hantera det.
4 – Träna upp ditt långsiktiga perspektiv
Det sägs att människor gör 35 000 val per dag. Det ger oss många chanser att göra både rätt och fel. Men vad är egentligen rätt eller fel? Vem avgör det? Här behöver du fundera över dina värderingar och vem du vill vara. Vill du vara modig och kasta dig ut i livet kanske det är rätt val att säga upp dig och testa något nytt. Däremot om du vill vara genomtänkt, eftertänksam och leva lugnt så kanske du ska avvakta med ett sådant beslut. Innan du agerar bör du fråga dig själv ”kommer mitt framtida jag ångra detta eller kommer jag att utvecklas och senare tacka mig själv för det”?
5 – Träna upp din initieringsförmåga
Trots att vi vet precis hur vi vill vara, vad som är rätt och vad vi borde göra så gör vi ändå inte alltid som vi från början tänkt. Vi kanske vet att vi borde ta det där jobbiga samtalet, säga den där sanningen eller följa det där träningsprogrammet men ändå gör vi det inte. Då kan det vara din initieringsförmåga som behöver tränas upp.
En fantastisk Ferrari utan startnyckel kommer ingen vart. Vi kan behöva träna upp denna förmåga genom att gå emot våra egna tankar och känslor. Vi tränar upp initieringsförmågan genom att göra något trots att vårt mentala tjatter säger nej. Det kan exempelvis vara att gå upp och fixa i ordning i köket trots att ditt mentala tjatter säger ”stanna i soffan”, eller att skicka i väg ett meddelande fast tankarna säger att du inte vågar.
Må bättre med mental träning
I dag vet man att alla dessa hjärnförmågor kan tränas upp. Likt ett träningspass på gymmet kan du även träna upp dina mentala förmågor och bli mer psykologiskt flexibel. Du tränar upp förmågan att ta makten över dina känslor, tankar och beteenden så att du kan agera utefter din moraliska kompass i stället för att vara känslostyrd.
När du agerar i stället för reagerar tar du också bättre beslut, blir mindre stressad och mer harmonisk. Du kommer troligtvis även märka att du sover bättre, mår bättre och håller dig friskare.
________________________
Artikeln är skriven av vår hälsoexpert på uppdrag för Länsförsäkringar.